Johanna Mayer

Vi har fått en uppgift i svenskan då vi ska skriva ett tacktal. Jag har valt att skriva mitt till min värdafamilj i USA. Tänkte att jag skulle lägga upp det här så att dem  och andra kan läsa det.

Familjen White, värdfamiljen som jag bodde hos i USA är en underbar familj. Jag är jättetacksam för att jag fick lära känna dem.
De tog på sig ansvaret att ta hand om mig ett helt år. Jag vet att de, precis som jag hade förväntnigar på det kommande året.

Även fast jag bestämmde mig ganska snabbt att jag ville åka hem var de snälla mot mig. De tog hand om mig. Även om det bara var för en månad.
De hjälpte mig med allt. De gav mig ett fint rum, vi gick och shoppade och om kvällarna satt vi och pratade och myste i köket.

Jag kommer ihåg när min hemlängtan precis hade börjat. De tog med mig ut på forsränning i ett naturreservat för indianer. Jag var helt fascinerad och just den stunden kändes allt så himla bra. Det var dem som gjorde att det kändes så.

Jag hade ganska svårt att lära känna pappan i familjen. Men i slutet kom han med väldigt bra råd som kommer att följa mig resten av livet.

Mamman är helt underbar. Hon är den mest självständiga och coolaste kvinnan jag vet. Jag hoppas att jag någon gång kommer att bli som henne fast i min egen version.

Den lilla dottern var precis som en liten 7åring ska vara. Glad och lekfull. När jag var ledsen ritade hon tekningar till mig för att jag skulle bli gladare. Dem hjälpte.

En av de sista dagarna tog de mig till ett glasscafé. Vi åt jättestora glassar till lunch och åter igen kändes allt så himla bra.  Jag fick beviset på att glass hjälper mot allt. 

Så även fast de inte var skyldiga mig något, eftersom att jag bestämde mig för att åka hem, tog de hand om mig och stöttade mig. 

De var aldrig arga på mig, inte ens besvikna. De ville alltid bara mitt bästa.  

Kommentera gärna vad ni tyckte :)

God natt!